Charles de Gaulles flygplats, Paris, kl 12:39
Det är ju så att rallyt sedan några år tillbaka inte går från Paris, utan man börjar istället en bit ner på kontinenten. Årets version började dock inte alls utan blev totalt inställt och det är alltså därför jag övergått till plan B och tar flyget. Nu sitter jag i Paris och ser utan val fram mot ytterligare några timmars väntan.
Jag har hört mycket negativt om denna flygplats, men jag får nog säga att mitt första intryck var relativt positivt. Att inte strukturen påminner om de flesta andra flygplatser behöver inte vara negativt. Att det inte behöver vara positivt är ju i och för sig också sant. Det är stora avstånd och många spärrar som gör att man inte enkelt kommer tillbaka. Så nu är jag här i terminal 2E som har fyra små kiosker som enda tillgång på mat och alla säljer i stort sett samma små svindyra mackor. Tax free-affärer varierar; parfymaffärerna är sammantagna i storlek med halva Mjölbys centrum medan kvadratmetrarna med hemelektronik får Expert i samma stad att se ut som en stormarknad. Resultatet blir följaktligen att tidsfördrivet att titta i affärer blev tämligen kortvarigt. Att informationsskärmarna stoltserar med att flygplatsen har 288 affärer känns helt plötsligt inte så märkvärdigt.
Frankrike verkar för övrigt ha löst arbetslösheten genom att ge alla arbete på flygplatsen. De flesta är sysselsatta med att titta på passagerarnas boardingkort och peka i vilken kö man ska ställa sig, alternativt kontrollera att man verkligen står i rätt kö. Köer är det gott om! Jag tror jag visade boardingkortet sex gånger från ankomst till vänthall, och då stod det två-tre personer vid varje kontroll. Men eftersom alla envisas med att prata franska är man ändå inte riktigt säker på att man är rätt alltid. Jag trodde i min enfald och i brist på erfarenheter från detta land att man åtminstone på en internationell flygplats pratade engelska på tilltal, men trots frågor på engelska kommer svaren på franska. Kanske är det deras tidsfördriv att se vem som först kan driva resenärerna till vansinne.
Men information på skärmarna och utropen är i alla fall tvåspråkiga även om de sistnämnda kan vara svårtydda. Så nu sitter jag här vid gate E76, väntar tillsammans med ett gäng fransktalande afrikaner på flight AF718 till Dakar och lyssnar på uppmaningar att inte lämna bagaget obevakat och "Very last call for flight X to Ong Kong".